En predikant blev bjuden på middag

En predikant blev bjuden att komma och äta middag hos en vänlig bondmora på en plats mellan Skara och Skövde.

Så snart han kommit in igården förstod predikanten att här gällde det att klara sig undan att äta nån mat. För där var, rent ut sagt, gränsalöst skitigt!

Så nu gällde det att ta fram alla tillåtna argument, så predikanten körde med att han nog höll igen, och han egentligen nog var inne i en fasteperiod.

Fastän han kunde förstås sitta ned en stund ändå.

- Han kan sätta sig i finrummet och få en kopp kaffe i alla fall, sa kvinnan.
- Jovisst, det kunde väl gå bra.

Väl inne i finrummet fick predikanten syn på nånting i en stor skål. Det såg ut som små nötter av något slag.

Han tänkte att han kunde väl smaka en. Och sen en till, det gjorde väl inget. Och så gick det som det gick, efter en stund var nötskålen tömd till hälften.

När kvinnan så kom in med kaffet kände predikanten kände sig besvärad när han erkände sitt intresse för det goda i skålen.
- Ja, jag skulle ju inte äta, men det gick ju inte att låta bli detta.
- Jag tog några stycken, och det blev fler och fler, så tant får förlåta mig, tillade han

Kvinnan log vänligt och svarade glatt:
- Det gör inget. Jag har så dåliga tänder, så jag har bara söget å choklan ...